I helgen var jag uppe på höghöjd i provinsen Gauteng i norra Sydafrika. I fredags var det Sydafrikanska mästerskapen i Klerksdorp som ligger på ca 1300 möh. Det var riktigt bra organiserade tävlingar när alla åldersklasser körde sina respektive tempo och linje lopp. Jag körde bara linjeloppet och den banan höll hög standard. Det var en varvbana med inslag av allt, mycket kurvor och skarpa hörn, både uppförsbackar och nedförsbackar samt en raksträcka över ett öppet fält så vi kunde få lite kantvind också!

Det var den mest internationella tävlingen som någonsin körts för damer i Sydafrika med 10 utlänningar inklusive en dubbel världsmästarinna (Susanne Ljungskog), den Schweiziska (Jennifer Hohl), Norska (Linn Torp), Svenska (jagJ) och Sydafrikanska (Lynette Burger) mästarinnorna samt en OS silver medaljös på bana (Trine Schmidt). Det var kul att inte vara den enda svenskan i tävlingenJ. Sydafrikas 4 lag var där med 5 till 11 åkare i varje lag, så det var bäddat för en hård tävling. Samtalsämnet under dagen efter tävlingen var vilken bra, hård och positiv tävling damerna hade haft!! Det var skoj och det är verkligen kul att standarden på tävlingarna här nere har höjts så mycket!! Det var mycket attacker och några utbrytningar men inget höll och det blev till slut en klungspurt. Den blev dock inte som jag hade väntat mig, trodde lagen skulle göra bra uppdrag åt sina spurtare men vi kom nära mål utan att jag såg några tåg, jag gick på en tjejs hjul men startade min spurt för sent, Cherise och Anriette hade redan startat och kom med fart bakifrån och då hade jag inte mycket att svara med så det blev en 3e plats för min del. Det är jag nöjd med i detta startfält.

Jag stannade kvar i Klerksdorp och tittade på herreliten senare på dagen och veteranerna dagen efter innan jag körde till Johannesburg. Jag ville stanna på den höjden så länge som möjligt eftersom Johannesburg ligger på ca 1650möh och ju högre upp desto svårare blir det att andas. Jag hade en hyrbil som jag körde ensam i, jag var först lite nervös för att köra i Johannesburg där jag aldrig tidigare kört så tänkte först hyra en GPS men bestämde mig för att försöka med karta och beskrivning. Jag måste säga att jag var lite stolt när jag hittade på första försöket först ut ur Johannesburg till Klerksdorp, sen tillbaka in i centrala stan för att bo hos en kompis och sedan på söndagen tillbaka till flygplatsen…J

Så igår var det dags för andra tävlingen, Ride for sight, jag tror det var 4e gången jag körde den tävlingen. Samma startfält fanns på plats förutom att team Nashua saknades och Grace Verbeke från Team Lotto i Belgien hade kommit till. Tävlingen startade väldigt lugnt och började i stort sett efter 50-60km när vi kom till backarna, där började attackerna dugga tätt och det blev riktigt hårt! Jag kunde känna av höghöjden och det brände i lungorna. Efter backarna höll team MTN en hög fart med många attacker, eftersom jag är ensam var jag tvungen att gå på allt som verkade farligt så när vi närmade oss målgång efter 116km var jag rätt trött. När vi kom nära målet var det många motionärer från den korta sträckan som var på banan samtidigt som oss och det blev lite farligt. Målgången är snabb och teknisk, inom de sista 500 meterna är det två 90 graders kurvor och det efter en nedförsbacke. När vi närmade oss hade jag en perfekt position på Susannes hjul men precis innan första kurvan passerade några tjejer på båda sidorna och jag var för långt bak in i kurvan, jag visste att jag var tvungen att ta huvudet under armen, inte bry mig att det var farligt utan bara gasa! Genom sista kurvan var jag nog ca 6a eller 7a och sista 300 meterna gav jag mitt allt och sick-sackade mellan tjejer och motionärer och allt som fanns i mitt huvud var att vara först över linjen!! Och jag lyckades!!

Det kändes otroligt skönt att kunna ta den segern ensam mot de stora lagen.

Läs artikel på supercycling 

Efter prisutdelning och en otroligt god japansk lunch med min kompis i Johannesburg var det lika skönt som alltid att få åka tillbaka hem till Stellenbosch. I dag sa de på vädret att det var 60% risk för regn i Kapstaden men här ute i Stellenbosch fick vi inget utan vi hade ca 35 grader varmt och inte ett moln på himlen! J

Förra veckan hade iRide Africa besök av två svenska tjejer som hade två fantastiska dagar på mountainbike i Kapstaden och Stellenbosch, det är alltid lika kul att få visa det här området!

Carla kom lite väl nära i spurten....

Prispallen i Ride for sight: Jennifer Hohl, jag, Carla Swartz

Topp 9 i Ride for sight

Pallen efter Sydafrikanska mästerskapen: jag, Cherise Taylor och Anriette Schoeman. Det blev två prisutdelningar, först för tävlingen sen för själva mästerskapen där jag inte fick vara med på pallen...;)

Karien och jag före staten av Sydafrikanska mästerskapen 

iRide picnic lunch: Jo, Pia-Maria, Jonna och Dan i Jonkershoek