Jennie Stenerhag

Senaste nytt

Gracia - Orlova, Tjeckien + Tour of Chongming island, Kina

2010-05-09

Etapp 1, Torsdag, Gracia Orlova, UCI 2.2 105km

Det är fjärde året på rad som jag kör den här tävlingen så jag börjar känna igen banorna. Jag gillar tävlingen så kände att det skulle bli kul att komma igång. Det var 20 lag och 108 tjejer som startade och vi i Svenska landslaget var jag, Madde Olsson, Marie Lindberg, Martina Thomasson, Jessica Kihlbom och Johanna Nilsson.

Tävlingen började väldigt långsamt och jag hade förväntat mig att storlagen skulle sätta fart på det hela. Det blev körning i backarna över bergsprisen och där satt jag bra med bland de 10 främsta hela tiden. Tyvärr hände det inte så mycket mer under loppet. De flesta visste om målbacken som är 1km och otroligt brant. När vi kom nära satt jag för långt bak fast kunde avancera upp till de första och vid 1km märket jag med täten. Vid 500meter satt jag och Madde bredvid Marianne Vos fast vi kunde inte hänga med när kullerstenarna började och det blev riktigt brant. Jag kom in på 10e plats och Madde 11a och vi var 13 sekunder efter Marianne som vann. Tyvärr var Johanna med om en olycka och var tvungen att bryta tävlingen och spendera en natt på sjukhus. Det var skönt att höra att hon efter omständigheterna mår bra.

På vägen till Gracia var det utdelning av uppladdningsmaten!!:-)

Det var ju kolhydratladdning som gällde:-)

Eatpp 2, Fredag, 124km

Den här dagen var det dags för bergsetappen, den jobbigaste på hela tävlingen. Efter 25km börjar det gå uppför och vid 35km gick vi in i en 7km lång backe. Fram till backen var det samlad klunga fast där splittrades det i många små grupper. Ungefär halvvägs fick jag släppa de första och kom med en mindre grupp till toppen tillsammans med Martina. Madde var en bit före med andra lilla gruppen. Det gick ganska bra nedför och jag kom ikapp några andra smågrupper, Marie anslöt bakifrån och snart var vi ikapp Madde som hade tappat täten utför. Så vi var 4 svenskor i en grupp som till slut var ca 30 tjejer. Det var 7 loss där framme så vi tävlade om en 8e plats. Det hände inte så mycket i vår grupp förrän med 15km kvar då vi svenskor satte fart på gruppen. Vi attackerade om vartannat hela vägen till mål. Med ca 5km kvar kom till slut Martina iväg med en norska och de höll undan till målbacken som är 800meter. Tyvärr kunde inte Martina hålla i där och vi kom ikapp henne. Jag slutade på en 12e plats med Madde precis bakom mig på 13e. Jessica hade fått bryta tävlingen pga magproblem, så nu var vi 4 kvar.

Etapp 3, Lördag, 19km tempo

När vi klev upp och skulle åka till Polen tidigt på morgonen så ösregnade det och så fortsatte det tills efter vi var i mål. Det blev uppvärmning under markisen på mekbussen och så iväg på ett av mina favorit tempon. Nu var det halt på vägen så jag tog det lite försiktigt i kurvorna. Det kändes bra och jag fick bra tryck i benen redan från start och kunde hålla det hyfsat jämt under loppet. Jag hade nog någon minut snabbare än tidigare år så jag var rätt nöjd med mina 42.2km/h i snitt. På det blev jag 9a, 50 sek efter Emma Trott som vann och 35 sek efter Marianne Vos, så nära henne har jag aldrig varit tidigare. Dessutom kändes det ju bra att ta Nicole Cook i ett tempoJ Marie var 11a och Madde 15e så 3 topp 15 kändes bra för oss inför eftermiddagsetappen.

Etapp 4, Lördag, 60km GP

På eftermiddagen kl 17 när starten gick för nästa etapp hade det slutat regna, jag och Madde testade för första gången att köra en linje-etapp i tempodräktJ Det kändes lite ovanligt men hoppas det gav oss lite extraJ Vi hade bestämt oss för att attackera och vara aktiva redan från start och det fungerade bra. Direkt ut på första varvet gick det iväg en grupp på 7 tjejer och vi hade Marie med där framme. Dom körde på bra och klungan likaså, jag satt med längst fram i klungan hela tiden och kontrollerade så att det inte jagades för mycket och för att vara beredd på att kontra ifall att det gick ihop. Det var några lag som försökte gå ikapp och tyvärr lyckades de precis när vi gick ut på sista varvet. Då gick det så fort så det var svårt för någon att attackera, så det blev klungspurt. Det är lite tricksigt precis innan målbacken där vi går igenom 2 rondeller på ”fel sida”, jag var bra med in i rondellerna och uppför backen satt jag med längst fram. Även om vi hade satsat på en pallplats idag så var vi nöjda med att Marie slutade 5a och jag 6a! Det var inte helt fel att kliva upp på podiet (de tog upp de 6 första) tillsammans med Marianne Vos och Nicole Cook, det har jag aldrig gjort tidigare:-)

Inför sista etappen ligger jag 8a, Madde 11a och Marie 13e.

Etapp 5, söndag, 100km

Det regnade på morgonen, konstigt nog har det gjort det i alla fall minst 2ggr tidigare när jag varit här, det är en bana med en del utförsåkning, mycket kurvor och smala vägar så alla krigar för bra position i klungan. Så blev det förstås i år också och det blev en hel del krascher i början av loppet. Redan på det första av de sex varven som vi skulle köra var det en krasch där Madde var inblandad och det var så illa att hon till slut fick bryta tävlingen. Själv kände jag mig väldigt på hugget och satt med långt fram och klistrade mig på Cooks hjul. Varvet mätte 16km och ganska nära slutet gick jag ner i klungan och pratade lite med Marie och för att kolla om Madde kommit tillbaka eller inte. Då hamnade jag lite längre bak i klungan och satt där när Cook och Vos attackerade vid varvningen, de fick med sig 2an och 3an i sammandraget och när jag såg det här gick jag upp och började jaga. Jag fick bara folk på hjul och gav till slut upp, besviken för jag kände att jag idag kunde varit med där om jag suttit där framme när dom gick… Det blev lite attacker i klungan men ingen kom iväg förrän på 5e varvet när en ryska fick lucka och gick iväg ensam, lika klantigt det att släppa iväg henne. Så det kändes inte som att vi kört speciellt bra idag… När vi hade ett varv kvar attackerade jag och Marie en hel del men kom inte iväg och vi bestämde oss för att försöka med något på slutet. Jag satt långt fram och Marie attackerade ca 100 meter innan svängen in i den 500 meter långa målbacken, när ingen gick och jag misstänkte att hon inte skulle hålla hela vägen drog jag iväg och passerade henne i botten av backen, då var det bara att ge allt!! Med 100 kvar tittade jag bak och såg att jag hade en ryska på hjul, jag ville verkligen komma först i klungan och tog i allt jag hade, har aldrig varit så slut i en spurt i hela mitt liv kan jag lova! Jag lyckades hålla ryskan bakom och bokstavligen ramlade i av cykeln i armarna på vår massör efteråt.

Så det blev en till 6e plats på etappen och igen fick jag gå upp på pallen med Vos och CookJ. Topp 10 sammanlagt hade varit målet inför tävlingen och det klarade jag av med min 8e plats totalt.

Det finns en TV sändning från Tjeckisk TV här

Efter att vi packat ihop, duschat och ätit startade den långa resan till Kina. Första anhalten var Prag där vi morgonen därpå skulle ta flyget till Paris för att möta upp med de andra och flyga vidare till Shanghai. Det började med att GPSen måste varit så gammal att den inte hade motorvägarna med på kartan, så det tog lite tid och vi var ganska osäkra när vi aldrig såg skyltar mot Prag och GPSen drog oss genom små byar lite här och var. När vi väl kom fram till Prag var första stoppet ett sjukhus för att få Madde undersökt så vi kunde säkerställa att inget var brutet på henne, hon kunde knappt gå! Medan hon gjorde det hittade vi andra Mc Donalds (enda som var öppet vid kl 22…) och när vi beställt sa dom att dom inte tog betalkort!! Som tur var hade vi fått lite prispengar så att vi kunde få matJ När vi fått veta att Madde var OK, letade vi oss till flygplatsen och tog in på första bästa hotell! Klockan var ca 23.15 när de andra släppte av mig, Madde och Jessica på hotellet, vilket vi var tvungna att lämna igen kl 04.40!! Så det blev ganska kostsam sömn om man ser per timme!!:-)

Måndag 2010-05-03

Det var i alla fall skönt att få sova lite!! När vi skulle åka tog jag Madde på bagagekärran för att det skulle gå fortare till receptionen, att vi sen stängde dörren med vår nyckel och hennes väska på insidan jämnade nog ut den tidsvinsten… Väl framme på flygplatsen när vi skulle lämna in cyklarna såg vi en rullstol, vi frågade om vi fick låna den till Madde eftersom vi redan var lite sena. Det fick vi och dessutom fick vi assistans, en snäll man hjälpte oss och vi fick gå före igenom säkerhetskontrollen och sedan före vid gaten och en minibuss hämtade oss och tog oss till planet istället för den vanliga bussen som alla andra åkte med!! Så vi satt redan på plats längst fram i planet när alla andra klev på! Snacka om särbehandling, man kanske ska vara lite skadad fler gånger;)

Madde i rullstol med assistans

Framme på Beauvis airport i Paris sa värdinnorna till oss att vänta, personal skulle komma och hjälpa oss, så Madde fick en rullstol vid flygplanet där också och där hade vi 3(!!) killar som hjälpte oss att bära allt bagage! Vi var tvungna att ta oss till CDG airport istället eftersom det var därifrån planet till Shanghai gick och där väntade Martin, Carro, Malin, Henriette och Thierry på oss. Vi kollade buss, men det gick inte, sen letade vi taxi men det fanns inga, så till slut fick det bli en hyrbil de 70 kilometrarna och eftersom den skulle lämnas tillbaka på annat ställe + vara så stor så blev det väldigt dyra kilometrar, men vi hade inget annat val. Så vår resa fortsatte på motorvägen mot Paris. Framme vid en av Europas största flygplatser hade vi ingen aning om var Europcar hade sin återlämning eller vilken terminal vi skulle till eftersom våra enda e-biljetter var skickade från Kina med endast kinesiska tecken!! Till slut fick vi tag på Martin och kunde hitta våra lagkompisar och var på väg till Kina.

Fast det var inte slut där heller. Efter de 11 timmarna på flyget då vi missat en natt över tidszonerna fick vi inte komma in i landet!! Det tog ca 2,5 timmar för oss att ta oss igenom passkontrollen eftersom vi inte hade fått våra visum innan vi åkte. De skulle nämligen organisationen av tävlingen komma med till flygplatsen. Fast dom tänkte inte så långt som att vi behövde dessa INNAN vi gick igenom passkontrollen, de väntade på oss i ankomsthallen – med våra visum in handen!! Så till slut, efter en otroligt lång resa, kom vi fram till Hotel Tianhe på Chongming island, vilket kommer att vara vårat hem de närmaste 5 dagarna.

Vi har fått en egen lag-assistent som tar hand om oss och är med oss hela tiden. Sen har vi fått en liten orange bil och en egen chaufför som kör oss vart vi vill. Visst är vi lite bortskämda fast det behövs. Vi skulle ut och rulla lite efter att vi ätit och sovit, det blev dock bara 42minuter för det var allt vi vågade, cykla bakom den bilen i den trafiken var helt vansinnigt, bilar bara åkte ut till höger och vänster utan att se sig om och ”vår” bil körde om vid ett trafiksljus och la sig i fel fil tills det blev grönt – och vad kunde vi göra mer än att hänga på och också köra emot reglerna…? Fast när han en gång gjorde en vänstersväng och korsade mötande trafik som kom i full fart så hängde vi inte på, för då hade det smällt!!! Det var rent livsfarligt att cykla i den trafiken!!

Äntligen framme i Shanghai! Världsutställningen 2010 är här nu och detta är symbolen för det och den syns precis överallt!!

Laget utanför Tian He Hotel på Chongming, där vi bodde hela vistelsen i Kina

Tour of Chongming island, UCI 2.1, Kina. Onsdag

När klockan ringde kl 7 snurrade allt i mitt huvud och det kändes som att golvet gungade, jag var helt otroligt trött av tidsomställningen!! Jag kan inte säga att jag var direkt sugen på att tävla, ville helst bara gå och lägga mig igen…

Det var ca 100 tjejer och 16 lag som var med och det stod klart från början att det var Columbia och Cervelo som var de starka lagen. Alla attacker som gjordes kontrollerades av dem. Det är första tävlingen som vi kör som Alriksson GoGreen och i laget var det jag, Jessica Kihlbom, Henriette Christensen och Malin Rydlund, Madde är med oss hit fast kan inte tävla pga sin krasch sista dagen i Tjeckien, vi hoppas att hon ska kunna köra världscupen på söndag.

Det regnade hela tävlingen och vägarna var ganska skitiga så det var geggigt, blött och halt. Det var en helt platt bana på endast 73 kilometer så det blev en snabb tävling. Vi snittade 41.8km/h och det var en del attacker fast till slut blev det en klungspurt. Vårat lagarbete är inte riktigt inarbetat fast ändå fungerade det ganska bra men tyvärr blev det 2 rejäla krascher nära målet och vi hamnade lite bakom den sista och hade då inte en chans att ta oss fram i klungan. Så jag kom i mål först av oss på en 46:e plats och de andra strax bakom. Ingen höjdardag rent placeringsmässigt fast vi har tagit med oss många positiva laginsatser från dagen.

Vi hoppas kunna vara med längre fram imorgon.

Första dagen såg det ut som vi kört en MTB tävling

Etapp 2, 79km Torsdag

I natt sov vi alla lite dåligt, verkade som de flesta hade gjort det, det tar ju några dagar att komma in i den här tiden. Fast jag kände mig ändå piggare vid frukosten, idag gungade inte golvet och det var ju positivt;) Vi hade bättre väder med +35grader i starten, en tryckande värme! En italienska attackerade från start och hon släpptes iväg och hämtades inte in förrän vid första spurtpriset efter 33 kilometer. Idag körde vi 79 km som också var helt platt, det var lite attacker här och var men det kändes inte som det var några seriösa försök. Det blev stor klunga till mål igen där Kirsten Wild tog hem spurten. Jag var med lite längre fram men inget att hurra för direkt. Blev en 26e plats…

Efteråt fick vi uppleva smoggen i Kina, vi bara hostade på vägen tillbaka till hotellet, det gick helt enkelt inte att andas ordentligt, jag börjar förstå varför Kineserna går omkring med munskydd!! Efter lunch blev det lite shopping, vi bor precis vid shoppinggatan:-)

En av många krascher, här fick många av oss ta en omväg ut på åkern, Malin är på väg ut och Henriette har fastnat bakom högen av cyklister...

Etapp 3, 79km, Fredag

Idag fick vi se att det kan vara blå himmel även i Shanghai! Tidigare har det varit varmt men grått, idag fick vi en strålande fin dag. Det var dags för ett GP på en bana över 7,3km som skulle köras 11 varv. Idag var vi ganska säkra på att det skulle spricka upp i kurvorna så jag var väldigt aktiv i början av tävlingen och gick på många attacker och var med i en utbrytning. Fast trots den höga farten på 41.9km/h, kurvorna och en del utbrytningsförsök så blev det till slut en klungspurt igen. Vi var inte alls med där framme och jag rullade i mål på en 40e plats och slutade 38a sammanlagt, inte något som jag är direkt nöjd med.

Jag och Charlotte Becker i utbrytning

Efter att jag blivit slumpmässigt utvald att göra dopingtest (tur att jag börjar bli van med hur dessa tester görs eftersom de inte kunde så väldigt mycket engelska...) så blev det shopping igen fast benen var så trötta så vi tog en cykeltaxi hem istället för att gå tillbaka:-)

I morgon är det vilodag och sen dags för Världscup på söndag.

Tour of Chongming island world cup, 138km, Söndag

I morse vaknade vi upp till ljudet av regent som stod som spön i backen. Det gjorde också att det blev riktigt kallt så efter den pampiga presentationen av världscupen så satt vi i lagtältet och frös ordentligt. Som vanligt här på ön skulle det bli mycket plattåkning fast vi skulle i alla fall få 2 backar med 2 bergspris eftersom vi skulle åka över den nybyggda bron till fastlandet, så vi förväntade oss att klungan skulle spricka där och att det skulle bli smågrupper till målet. Tävlingen startade relativt långsamt och vid första spurtpriset efter 27 km tog jag mig längst fram när det stod 1km kvar, strax efter kom nästa skylt, jag trodde nog att det skulle stå 500m på den men det stod 200m så då drog jag igång spurten och höll undan. Det är första gången som jag tagit ett spurtpris på en UCI tävling och definitivt på en världscupJ

Klungan var samlad fram till bron, och med den starka sidvinden sprack det av i många mindre grupper. Vi skulle vända på andra sidan bron och köra över den igen, vid vändningen satt jag i 3e lilla gruppen, det var nog ca 10 tjejer i varje liten grupp, vi jagade framåt samtidigt som det kom ifatt folk bakifrån, däribland Henriette och Madde så vi var tre i laget i klungan. Efter bron kom vi ifatt andra gruppen och då var det endast 10 åkare loss längst fram. Det tog tills vi hade kört ca 100 km innan vi kom ifatt dem också. Nu var det en ganska stor klunga som till slut kom till målet och skulle göra upp i spurten. Det blev ingen framskjuten placering för någon av oss, fast vi var ändå nöjda att ha med 3 i klungan till mål i lagets första världscup. En stor eloge till Madde också som fortfarande haltar men ändå tog sig i mål i klungan! Bra gjort Madde!!!

Vägarna är så skitiga och leriga och kläderna går knappt att få rent efteråt. Andra halvan av loppet mådde jag illa och nu efteråt har jag inte kunnat äta… Skulle man bli magsjuk efter att ha fått allt skit från vägarna i munnen så skulle jag inte bli förvånad…

Nu väntar vi på att få åka hem, rykten säger att det har kommit ett nytt askmoln i Europa, vi hoppas verkligen att vi kan landa i Paris i morgon bitti och att vi sen får flyga vidare till Köpenhamn, nu saknar vi SVERIGE!!!

(Tisdag 2010-05-11 Nu är vi äntligen hemma i Sverige, det blev som vi hade befarat... När vi kom till flygplatsen i Shanghai fick vi veta att vårat flyg till Paris var inställt pga askmolnet... Som tur var blev vi ombokade till ett flyg till Frankfurt samma tid, väl där skulle vi få hitta flyg hem själva. Kändes i alla fall bättre att sitta fast i Frankfurt! När vi kom dit var det tidig morgon så vi hade hela dagen på oss, vi hittade till slut en biljett kl 14.30 till Köpenhamn och blev där hämtade och kom hem till Sexdrega vid kl 20.30, endast 4,5 timmar senare än vad som var planerat från början, så det kändes himla skönt!!!)