Det kändes som en lång resa ner till Sydafrika efter att bara ha en dag hemma efter Västgötaloppet. Jag var väldigt trött efter allt resande och det är alltid en omställning att byta kontinent. Det fanns en tävling i Hermanus som jag körde för 2 år sedan och visste att banan är väldigt fin med mycket stigar men jag var inte säker på att jag skulle orka en tävling till. Craig skulle köra och eftersom vi kunde åka dit på morgonen, även om det betydde att kliva upp kl 04.00, så bestämde jag mig på fredag eftermiddag att jag också skulle köra. På lördag morgon kl 04.05 undrade jag varför jag hade bestämt mig för det….

Det var kallt när vi kom fram till Hermanus men det blev varmare under morgonen. Vi hade damstart kl 7.35, 5 minuter efter herrarna och vi började passera herrar tidigt på alla stigar. Jag visste att hårdaste motståndet skulle komma från Carmen, hon har varit i bra form senaste tiden och vann några tävlingar i Europa i sommar. Efter bara 4 minuters körning tittade jag bak och såg att det bara var hon som var med mig. Vi körde ihop en stund i den starka blåsten och efter ca 5 kilometer märkte jag hur hon började släppa i en backe, jag tryckte på lite extra för att bli av med henne. När jag såg att jag hade en bra lucka slappnade jag av lite och kanske lite för mycket för strax såg jag henne en bit bakom. Det var bara att köra på hårdare igen. Jag körde i ett högt bra tempo utan att gå över gränsen resten av tävlingen och tittade bakåt ofta för att vara säker på att hon inte dök upp bakifrån. Det var en rolig bana och jag är väldigt glad över att jag bestämde mig för att köra! Jag gick i mål 3 minuter och 12 sekunder före Carmen.

Craig hade otur och körde fel på ett ställe och fick en DNF…

Det är skönt att vara tillbaka i Sydafrika, i går (söndag) hade vi +34 grader varmt här i Stellenbosch, det passar mig bättre än -2 som vi hade på morgonen en av dagarna på Swiss Epic;)