Nu har jag varit i Falun i 3 veckor, jag vill säga att jag varit hemma, men det är en ständig fråga – vart är egentligen hemma?? Det är i alla fall skönt att vara här, ”borta bra men hemma bäst” eller hur det nu var…

Jag fick fira min födelsedag i Sydafrika för första gången (de senaste 2 åren har jag firat på tävling i Spanien), då jag blev kvar där längre än vanligt i år. Dagen efter födelsedagen bar det av till Sverige.

Efter 29 timmars resa utan sömn och med förseningar så kom jag så till Falun, helt färdig och trött hade jag en dag på mig att återhämta mig innan klockan ringde 4.45 på söndagen och det var dags att sätta sig i bilen i 3 timmar till Stockholm och Lida Loop, så här i efterhand kan jag väl förstå att det där inte var någon bra uppladdning…. Dessutom hade min bakdämpare gått sönder och var i botten hela tiden OCH vi hade inte fått fast sadeln riktigt efter resan så jag sjönk under tävlingen och fick stanna flera gånger och justera… Så varken ben, knopp eller cykel fungerade. Helt enkelt inte min dag!

Jag fick några sköna avkopplande dagar då jag kunde träffa familj och kompisar som jag inte träffat på 9 månader, alltid lika kul!

Under midsommarhelgen var det dags för SM i Södertälje. Jag hade tänkt köra Solleröloppet men tyvärr blev det inställt då vi bara var 2 anmälda i damklassen, tråkigt eftersom det är en rolig tävling och cykeltradition på midsommar!

Banan i Södertälje var hård! Ett varv på ca 9,5km som innehöll 3 backar, kanske inte så långa men på de 12 varven blev det ju 36 backar och det kändes i benen. Emma attackerade redan i första backen, ca 1-2 minuter efter att master-bilen hade släppt oss, så det var full fart från början. Den avgörande attacken kom i slutet på andra varvet när Bella attackerade och kom loss och strax efter gick Emma och Emilia ikapp sen var tävlingen avgjord. Vi blev en klunga på 8 som låg och jagade, även om det kanske inte var så mycket jagande utan mer körning för att ta oss i mål. Alriksson hade 4 åkare med i gruppen så jag väntade mig attacker från dem, men inte en enda kom. I slutet av näst sista varvet drog jag och Malin upp tempot i en backe och därmed tappade vi 3 cyklister och vi 5 som var kvar kom till målet och körde om 4e platsen. Jag lyckades inte ta mig förbi Linea på upploppet så slutade 5a på SM. Det tyckte jag var helt godkänt.

1  JOHANSSON Emma Härnösands CK 3:12:27

2  FAHLIN Emilia Örebrocyklisterna 3:13:14 0:47

3  SÖDERBERG Isabelle Ramnäs CK 3:14:58 2:31

4  FREDÄNG Linéa Alrikssons Go:Green CK 3:20:50 8:23

5  STENERHAG Jennie Falu CK

6  NILSSON Hanna Alrikssons Go:Green CK

7  LINDBERG Marie Åstorps CK 3:20:53 8:26

8  RYDLUND Malin Åhus Cykelklubb 3:20:58 8:31

2 dagar senare var det dags för tempot. Det har ju varit något som jag har tyckt mycket om fast den här gången kände jag mig inte lika förberedd, senaste tempotävlingen slutade ju på sjukhus så när jag plockade fram cykeln för någon vecka sedan så var styret fortfarande snett. Jag följde min plan att gå ut lite lugnt och sen öka, och det fungerade bra, fast när Malin som startade 2 minuter efter mig körde om mig gick luften ur lite och jag höll inte samma tryck. Jag slutade 6a vilket kanske inte är fy skam, fast helt nöjd är jag inte med min körning. Malin fick silver, jag är superimponerad och glad för hennes skull – Grattis Malin! Emma tog sitt först tempoguld, så ett stort Grattis Emma!

1 JOHANSSON Emma Härnösands CK 39:37,9

2 RYDLUND Malin Åhus Cykelklubb 40:02,4 0:24,5

3 FAHLIN Emilia Örebrocyklisterna 40:25,7 0:47,8

4 LINDBERG Marie Åstorps CK 41:57,6 2:19,7

5 KARLSSON Kajsa CK Cykelcity.se 42:27,9 2:50,0

6 STENERHAG Jennie Falu CK 42:43,4 3:05,5