Förra helgen var det Satmaran i Blötberget, ett motionslopp som jag körde 2004 och ständigt blir påmind om eftersom jag där vann min första Dalahäst som pris, en stor och fin vit Dalahäst som står på en hylla i vardagsrummet i Sydafrika, en av mina favoriter. Därför kommer jag aldrig att glömma den tävlingen, kan också ha varit ett av mina första långlopp, någonsin!! Någon nämnde att det här motionsloppet skulle gå av stapeln på torsdag kvällen och jag ringde direkt och frågade om jag fick vara med, de hade ju bara 50 platser men de hade fått ett återbud samma morgon så jag fick vara med. Jag trivdes med att packa ”tävlingsväskan” och förbereda cykeln för tävling, även om nu bara var ett motionslopp så var det kul med bara känslan att vara på väg till något där en nummerlapp skulle sättas på cykeln! Och jag måste säga att jag njöt hela förmiddagen på lördagen, allt ifrån att åka iväg iklädd tävlingskläder till att komma fram och få sätta dit nummerlappen, prata med folk och känns det där lilla pirret i magen! Jag fick en ”föråkare” istället för en ledarmotorcykel, det var Tomas Berg från Ludvika och vi brukar ofta vara ganska jämna på tävlingar så jag fick jaga honom. Hans uppgift var att köra ca 100 meter framför mig men ibland såg jag honom inte, han var för stark och jag var alltså inte i så bra form som jag hoppats på. Men det är nog mest ovanan att tävla som saknas. Jag tog i allt jag hade även om det inte var tävling, bara för att få känna känslan av att bli riktigt trött, det var en skön känsla!! Efteråt var det så kul att prata med andra cyklister och vi fick t.o.m. en prisutdelning!

Den här helgen skulle min pappa åka iväg på SM (sprint och medeldistans) i mountainbike orientering och undrade om jag ville följa med. Nu var det ju kul att ”vara på tävling” förra helgen och jag hade förstås inget speciellt den här helgen och efter att inte ens sovit borta en enda natt den här sommaren så tänkte jag att ”ja, varför inte”!? Jag anmälde mig i D45 och i fredags åkte pappa och jag till Borlänge och övade på en gammal karta och bana som han hade kört tidigare. Jag fick lära mig lite hur en MTB-O karta skiljer sig från en vanlig karta och vilka områden man får köra på osv, kunde ju vara bra att veta inför SM ;)

Vi åkte iväg med husbilen i lördags morse till Nykvarn utanför Södertälje och lagom till vi kom fram började det regna, det tilltog mer och mer fram tills det var dags att ge sig ut. Jag tyckte jag hade klätt mig ordentligt men så var det inte. Jag frös och undrade verkligen varför jag gett mig in på det här. Jag kände mig verkligen som en nybörjare när jag inte ens visste hur starten gick till och höll på att inte få i kartan i stället i tid. Jag tog det väldigt lungt och försökte orientera mig riktigt och första halvan av banan var ganska lättåkt och även lättorienterat. Sedan skulle vi över motorvägen och vända på kartan. Där på andra sidan var det en helt annan terräng. Egentligen passade den mig bättre då det var väldigt mycket sten och hala rötter och svårcyklat, något jag tjänade på. Men det var också mycket små stigar och det gällde verkligen att hänga med på kartan, något jag inte gjorde.... Jag kom bort mig totalt, jag hade ingen aning om vart jag kunde vara och kunde inte komma på något sätt hur jag skulle kunna hitta vart jag var heller, bara för att jag kom till en stigkorsning betydde ju inte att jag visste vilken stigkorsning. Till slut fick jag fråga en man som stannade för att läsa in sig på sin karta och jag fick veta vart jag var, hur hade jag hamnat så fel!!?? Nu lästa jag in mig försiktigt och tog stig för stig till nästa kontroll. I skogen hör jag plötsligt ”Är det Jennie??” Helst ville jag inte att någon skulle känna igen mig när jag kände mig så malplacerad!! Jag hittade de sista kontrollerna förutom sista, jag kanske gav upp i huvudet när jag nästan var klar och hade sämsta sträcktiden i min klass fram till sista kontrollen!! Det slutade med en 6e plats av 15 startande i MTBO SM i sprint ;) Jag skulle få revansch redan dagen efter!!

Vi bodde över på Mariefreds camping och nästa morgon blev det en lång väntan då min start var kl 12.49. Jag bestämde mig för att få lite extra träning så jag cyklade från campingen till Nykvarn, det tog ca en timme. När jag kom fram sa pappa att han inte kände sig så pigg och hade lite feber så han skulle inte starta, jag blev lite tveksam till om vi skulle åka hem eller om jag skulle köra. Vi var ju ändå där så lika bra att jag körde. Idag kände jag mig nästan ”erfaren” när jag visste hur det gick till vid starten och jag hann vika kartan och till och med läsa in mig till första kontrollen redan innan startsignalen gick!! Jag försökte att orientera mig lite mer säkert och hela tiden ha koll på vart jag var, samtidigt som jag försökte att cykla så fort jag kunde när jag väl var på väg och visste vart jag skulle. Vid en kontroll tog jag en väldigt knäpp väg men jag ville vara säker och på dagens längsta sträcka tog jag en väldigt lång väg men lätt orienteringsmässigt och jag tänkte att jag cyklar ju bättre än jag orienterar. Efteråt kan man se sträcktider och på den långa sträckan hade jag snabbaste tiden och jag hade det på några fler sträckor också. Det var väldigt svårt att veta hur fort jag förflyttade mig på kartan, skalan var inte samma som dagen innan och det var heller inte lätt att veta hur teknisk de små stigarna var. Jämförde jag med den lilla träningsrundan vi körde i fredags så var det en otroligt stor skillnad på terrängen. Jag antar att det här är något som kommer med erfarenhet. Jag tyckte att det gick bra och jag var supernöjd när jag insåg att det hade räckt till ett silver, på SM! :) Det var ingen prisutdelning p.g.a. corona vilket var lite synd, men det gör inte så mycket heller. Jag måste erkänna att jag fick lite blodad tand och det kommer ett SM i långdistans i slutet av september, kanske att jag kommer att vara med igen då! ;)  

Foto: Ove Jansson

Nu öppnas det upp lite mer i Sverige och det kan hända att det blir tävlingar längre fram. Inom XCO börjar det tävlas och de ska snart ha sitt SM, ibland önskar jag lite att jag hade kört lite XCO bara för att få tävla men känns också lite sent att börja med det nu ;) Jag hoppas att det kommer igång med lite långlopp snart också! VM är fortfarande planerat till slutet av oktober, så jag håller tummarna att det blir av.