Idag är jag lite besviken. Jag var väldigt taggad för tävlingen som nästan är hemmaplan, Finnmarksturen var faktiskt min första cykeltävling jag någonsin körde, det var 2003 och jag hade köpt en begagnad cykel av Åsa Erlandsson:-) Det var så min cykelkarriär startade (efter att jag gjort en klassiker och cyklat Vätternrundan).
Det hade regnat på natten så det var väldigt blött och halt i skogen. Jag fick en dålig start i masterstarten genom Ludvika så när vi släpptes fick jag jaga ikapp de andra tjejerna som var samlade, det var Ann, Emmy och Angelica. Jag, Emmy och Ann var tillsammans vid 10km och åkte så ett tag. Sedan gled Ann iväg och vi såg henne inte mer, jag hade helt enkelt inte ben att gå med och hon kom iväg med några snabba killar, så fanns inte mycket annat att göra än att koncentrera sig på andra platsen. Jag var före Emmy ett tag efter att hon hade kraschat på en stig, sen kom hon ifatt och vid ca 40km fastnade min kedja mellan klingan och ramen och jag fick slita ett tag för att få loss den och trodde nästan att jag skulle få bryta.
Jag kom iväg och såg efter ett tag Emmys klunga på ca 15 personer, jag såg dem utan att komma närmare i ca 20km!!!! Jag blev väldigt trött av att ligga där och jaga! Till slut kom jag ikapp, då hade klungan blivit lite mindre. När vi bara hade 3km kvar var det till slut bara vi 2 och ute på stora vägen med 2km kvar vägrade Emmy att dra, så jag tog jobbet och gick först in på sista stigen. Med 800m kvar fanns en liten bro som jag nästan missade och halkade uppe på den så att hjulet åkte på sidan, jag kom på cykeln snabbt men kedjan hade hoppat. Jag fick stanna och sätta den på plats och självklart fick Emmy en bra lucka, jag tog in på henne men det var inte tillräckligt långt till mål för att jag skulle komma ifatt…
Det var en väldigt besviken 3e plats idag. De få extra poäng jag hade fått för en andra plats idag hade kunnat betyda mycket i den sammanlagda cupen! I vanliga fall hade jag varit nöjd med en pallplats men det var sättet det hände på som jag är besviken över.
Det positiva är dock att det gick väldigt bra på stigarna idag och det var tack vare dem som jag kom ifatt klungan när jag jagade. Det var en väldigt fin bana, ganska mycket stig som gjorde det väldigt roligt att köra!
Bara att ta nya tag!:-)
Intervju innan start, medans man fortfarande var ren:-)
Starten är nära...
Trött, sliten och besviken...
Prispallen med Emmy, Ann och jag.