Långloppet i Sabi har alltid varit en tävling som jag velat köra, jag har hört mycket om den och eftersom det är en UCI tävling och jag aldrig har kört det på MTB så valde jag den som min enda tävling för i år som jag la pengar på att flyga till. Och det kunde ju vara kul att kanske kunna få några UCI poäng:-)
Jag och Craig flög till Johannesburg i fredags, Emily kom och hämtade oss på flygplatsen och vi körde 4-5 timmar till White river (strax utanför Kruger national park) där hennes föräldrar bor, det tog lite längre än planerat. Vi hann precis få ihop cyklarna och köra en 40min runda innan det blev mörkt. Precis innan vi kom fram fick jag veta att de har 3 hundar och några katter (Emily visste inte riktigt hur många) och jag är jätteallergisk… Som tur var så blev det bara ca 4 timmars sömn efter en sen middag på balkongen och upp kl 4 för att åka iväg till starten.
Starten var på ca 1000möh och vi tjejer startade för oss själva, vilket är lite annorlunda i långlopp. Efter ca 5km började vi första klättringen och gruppen splittrades direkt. Ariane, Robin och Candice kom iväg ganska snart, jag var den sista att släppa dem men jag kunde bara inte gå med. Lise körde om mig uppför och jag körde om henne nedför. Cherise och Theresa kom ikapp mig nedför och när vi startade dagens längsta klättring, redan efter 13km, ”The Mamba Switchbacks” var vi tillsammans och vi kunde se de första 3. Theresa körde ifrån mig ungefär halvvägs uppför den ca 8km långa backen och jag kom loss från Cherise. Lisa kom igen ifatt och vi körde tillsammans ett tag tills vi var på andra sidan av berget som mätte 1886möh och vi körde nedför en väldigt stenig backe, hon gick ner och då kom jag iväg.
Så långt kändes tävlingen helt ok, jag kände mig med i matchen och låg på en 5e plats, vilket var att förvänta i det startfältet. Så plötsligt blir jag omkörd utför av 3 crosscountry åkare, tjejer från Johannesburg som jag aldrig tidigare tävlat emot, jag försökte trycka på men inget hände, det fanns inte mer i tanken. Det blev att ”bara” köra till målet, lite besviken måste jag säga att jag var. En 8e plats, hela 21 minuter efter Ariane som vann, inte alls vad jag hade hoppats på.
Det är bara att ta nya tag till på torsdag när en 3 dagars MTB tävling börjar. Det ska bli himla skoj att köra eftersom mamma och pappa kommer att vara här och hälsa på då, de kommer på onsdag!! Kan knappt vänta!
Herrarna körde längre än oss, 112km. Craig hade en bra tävling i ca 90km när han gick in i väggen, han lyckades ändå vinna herrar 40!
Förhoppningsvis kommer det lite bilder senare...