Jennie Stenerhag

Senaste nytt

VM – besvikelse trots ett bra lopp

2017-06-26

VM i Singen är över. Jag känner att jag hade förberett mig så gott jag kunde. Träningen hade gått bra de senaste månaderna och jag och Craig tog två dagar på oss att bila ner förra helgen för att vara på plats en vecka innan loppet för att hinna se banan i lugn och ro. Jag hade bestämt mig angående däckval (Conti race king bak och X-king fram) och att jag skulle köra med Lauf-gaffeln. Det var verkligen en bana som passade mig och jag var riktigt laddad för att försöka vara med och fajtas om medaljerna.

Det var det starkaste startfältet i långlopps-VM’s historia enligt artiklar dagarna före start och det var 77 tjejer som var med från 21 olika nationer, de bästa i världen helt enkelt. Vi skulle avverka 80 km där vi började med ett varv på 31km och sedan ett varv på 49km. Jag fick en bra start och kunde sitta med långt framme hela tiden, var för det mesta någonstans bland de första 5 och allt kändes bra. Första gången när vi körde in på banans längsta stigparti (som vi skulle köra 2ggr) blev det fajt om positionerna, jag kom in bra som 5a men i ett skråparti fick jag kasst på cykeln och var otroligt nära att krascha, jag fick hjärtat i halsgropen men lyckades parera upp cykeln och hålla mig på hjulen. Men jag hörde ett ordentligt knak och när jag satt mig på sadeln kände jag att den fått en smäll och pekade neråt! På en så här snabb bana skulle det inte gå att stanna för service så det var bara att köra vidare med en felvinklad sadel. Det gick ändå ganska bra och jag kunde fortsätta sitta med högt uppe. I den brantaste backen på hela banan var jag 3a på toppen vilket kändes bra! Efter ca 50km började jag känna att det fanns muskler i benen som inte var vana vid den sittställningen jag hade, det blev ju att jag satt lite lågt och snart därefter började jag få krampkänningar, vilket jag aldrig har. Det kändes inte bra!

Andra gången in på stigen, då vi hade ca 12 km kvar, blev det nästan en spurt till ingången, jag gick in som 4a och strax framför mig kraschade Annika vilket gjorde att fältet sprack upp. Sabine och Jolanda kom iväg och Christina lika så. Jag passerade Annika men efter att hon kommit upp på cykeln kom hon ifatt och passerade mig, vilket även Gunn Rita gjorde. Jag hade inte kraft i benen längre att gå ikapp. Jag var just då på en 6e plats. Jag såg Esther en bit bakom och en stund senare var hon ikapp och la sig på mitt hjul. När hon gick om och fick en lucka i sista backen hade jag inte ork i varken ben eller huvud att täppa den. Det blev en 7e plats endast 1 minut och 13 sekunder bakom Annika som till slut vann och 3 sekunder efter Esther som jag nästan kom ikapp. Det var verkligen otur med sadeln då jag kände att jag hade kapacitet idag för att göra något bra… Besvikelsen var enorm precis efteråt men om ett tag kommer jag nog att känna att 7a på VM var helt okej och ta med mig att jag inte var långt efter de bästa tjejerna i världen. Och om ett år kommer det ett nytt VM ;)

Tack till Svenska cykelförbundet och David och Fredrik för all hjälp som Gustav och jag har fått under de här dagarna, det har varit några bra dagar med ett kul litet gäng! Och tack till ÅBRO för allt stöd, det är guld värt!! 

Måndag blir en dag i bilen igen, tillbaka upp genom Tyskland :-)

 


Laddad innan start :-)

Besviken precis efter målgång....

En cykelsadel ska helst vara plan... så här körde jag i 60km...

Antal kommentarer: 2

2017-06-26 09:01:56 - Martin S Ek, martinofsweden@gmail.com, bracykling.com

Vilken raket du är! Grymt resultat, oflyt med materialet.. en annan dag..
Cykeln ser helt galen ut med gaffeln!

2017-06-26 09:26:40 - Roger

Grymt kört. Tråkigt med sadeln.
Men Jaroslav har sadeln så jämt. :D
Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)