Jennie Stenerhag

Senaste nytt

Etapploppet Tour en Limousin i Frankrike

2010-07-27

För en vecka sedan gjorde vi en riktigt lång resa ner till Frankrike, jag och Monica startade i Halmstad kl 10 på måndag morgon och var framme vid boendet i Frankrike på onsdagen kl 15.40. Då hade vi rest i bil 13 timmar på måndag, 9 timmar på tisdag och 7,5 timmar på onsdag, kanske inte den bästa uppladdningen inför ett 4 dagars etapplopp i kuperad terräng… Och tyvärr kändes det i benen. När man blir riktigt slutkörd känns det alltid som att den här gången är den värsta, även om det kanske inte är så, och det var precis så det kändes den här gången, mina ben var inte sig själva, jag har genomfört tävlingen men känner inte att jag har varit med och tävlat.

Dag 1 var vi 172 tjejer på startlinjen, det var hetts redan vid uppställningen då alla ville stå längst fram och startlinjen flyttades framåt hela tiden, detta eftersom banan startade nerför med en massa kurvor och sen direkt på första backen, som sedan gick över i ännu en smal utförslöpa och rakt in i bergsprisbacken!! Stor klunga, smala vägar, massor med kurvor och bara uppåt eller neråt – kändes lite farligt!! Vi snurrade 4 varv där innan vi gick ut på ett större varv. I en längre backe sprack det upp, först ca 15 tjejer och sedan var jag och Madde i en jagande grupp på ca 15, vi kom ikapp och jag var glad att sitta i första klungan eftersom det kändes som jag skulle flyga vilken sekund som helst. Med 20 km till mål och i botten av sista bergspriset fastnade min kedja mellan kuggarna och ramen, jag fick inte loss den utan fick stanna för service och sedan gå på karavanen över backen och kom ikapp klungan i botten på andra sidan. På toppen hade 8 tjejer gått loss och vi kom aldrig ikapp, jag hade inte kraft att hjälpa till heller. Det blev spurt i klungan och jag krampade i varje tramptag men lyckades bli 2a i spurten och 10a på etappen! Var nöjd med placeringen men inte med åkningen.

Dag 2 hade vi tempo, inget vanligt tempo! Smala vägar och massor med kurvor och några farliga sådana, så inget ”krämatempo” som jag gillar. Fast jag vet inte om jag hade haft ben till ett bra tempo ändå, det kändes bara segt och jag hade ingen kraft så 24e platsen var ganska väntad… Halkade ner till en 17e plats totalt.

Dag 3 fortsatte värken i benen och på något sätt lyckades jag sitta kvar i klungan till mål, fast det var mest på ren vilja! Kändes som att den här etappen också bara gick upp och ner hela tiden och precis som dag 1 så krampade benen när vi närmade oss mål, jag la mig ner direkt efter mållinjen av ren utmattning. Det blev en 19e plats för dagen och låg då 16e totalt.

Dag 4 fortsatte ungefär som de andra dagarna, mest backar!! Det kändes lite bättre i början fast sen tog kraften slut och jag fick känna på den riktiga hammaren…. Med 10km kvar till mål gick det bara inte längre, då hade jag länge gått på viljan men kraften var helt slut. Jag tappade klungan och blev helt ensam i ca 5km innan några tjejer kom ikapp bakifrån så jag i alla fall tog mig till mål, var ca 1 minut efter klungan och rasade kraftigt i resultatlistan…. Efter målgång snurrade allt i huvudet och jag kunde knappt rulla till bussen för jag trodde jag skulle ramla av cykeln, väl framme la jag mig i gräset och grät av utmattning och lättnad att det äntligen var över!

Blev 64a på sista etappen och 23a totalt.....

Nu är det bara att vila och lita på att formen kommer till helgen då det är världscup i Vårgårda, det ska bli riktigt skoj!!! Formen brukar ju infinna sig när man varit ner på botten och vänt:-)

Just nu är jag i Laxå hos Monica i väntan på Vårgårda, bara två tävlingar kvar och sen åker jag hem igen efter min 3,5 veckor långa turné:-) Borta bra men hemma bäst...;)