Jennie Stenerhag

Senaste nytt

Joburg2C 2012

2012-05-08

Allt jag kan säga är att Joburg2c är den bästa cykelupplevelse jag någonsin haft och troligtvis även den jobbigaste! Helt plötsligt känns en landsvägsetapptävling på 4-5 dagar som en barnlek! Under 9 dagar körde vi ca 40 timmar!!! Och MTB är lite hårdare för kroppen än landsväg. Jag var ganska förvånad att jag inte blev sjuk under tävlingen eftersom vi dessutom sov i tält!! Efter sista etappen slog det oss att vi inte hade varit inomhus på 9 dygn!! Förkylningen kom som på posten efter flygresan hem… Kroppen skulle ändå få sin vila nu så det gör inte så mycket.

Tävlingen började utanför Johannesburg på ca 1700 meter över havet kl 8.00 den 27e April och slutade på stranden utanför Durban den 5 Maj. Vi klarade av över 900km och 14000 metersklättring. Första etappen var en neutral etapp, vilket betydde att den var utan tävlan. Ungefär halvvägs av de 113km vi skulle köra krossade vi en flod och enda sättet att komma över var med båt. Alla stod olika länge i kö och det var anledningen till att etappen var neutral. Den dagen stannade vi vid alla vätskekontroller och fikade. Det var en trevlig tur!

De följande 8 dagarna var det tävling, jag och Delarey körde för team ”Alluvia – Give me a chance mixed team1”och slutade 4a alla dagar utom en där vi kom 3a och sista där ett lag spurtade om oss på mållinjen. Etapperna var allt från 72 –125 kmmed varierande klättringar. Det var en mix av allt – grusvägar, långa klättringar, skogsstigar, tekniska stigar på klippkanter, branta backar uppför och nedför, sand, sten, vatten, lera osv… Allt man kan tänka sig under en MTB tävling. Vi körde igenom en ”game reserve” och såg noshörningar, körde förbi giraffer och t.o.m. en varg park passerades med 153 vargar!

Naturen vi körde igenom var fantastisk!! Jag har aldrig sett något liknande! Jag har varit i dessa områden tidigare men aldrig sett det från insidan, ute på en MTB dit bilar inte kan komma får man en helt annan upplevelse. Vi hade även väldig tur med vädret, inget regn alls på hela tiden. Förutom en kväll när det regnade medan vi åt middag.

Organisationen för detta event är fantastisk! Efter varje etapp kom vi till dagens målplats där ett tält är uppsatt per lag och våra väskor väntar på oss. Någon kom och tog cykeln och den tvättades och ställdes in i cykelparken. I mattältet fanns lunch framme hela dagen eftersom alla kom i mål olika tider. Det fanns alltid varmvatten i duschen och möjlighet till tvätt, Internet etc. Att det fanns en kaffe vagn från Seattle coffee där vi fick gratis cappuccino var heller inte fel.

Under kvällen var det middag och inte vilken middag som helst. Den lokala föreningen hade alltid ansträngt sig till max för att fixa det bästa möjliga hemlagade maten åt oss, många kvällar var det nygrillat, åt alla 600 personerna!!! Det fanns alltid efterrätt åt de hungriga cyklisterna!!:-) Efter maten blev det prisutdelning och genomgång inför morgondagens etapp, arrangörerna Gary, Glen och Wopper gjorde alltid detta till en rolig tillställning. Vi fick också se Kelvin Trautmans bilder från dagen och TV produktionen från etappen.

Jag är nöjd med vår insats i tävlingen, vi har aldrig tävlat tillsammans och man lär sig mycket om sig själv och sin partner under 9 långa dagar i sadeln. Det är inte bara sin egen insats som räknas utan hur man tillsammans kan köra som bäst. Jag hade en dag där mina ben knappt ville trampa och jag behövde hjälp uppför backarna och andra dagar kändes det som att jag kunde köra dubbelt så fort. Det är en rolig tävlingsform att köra i lag av två, man blir aldrig lämnad ensam:-)

Jag skulle absolut rekommendera vem som helst att köra den här tävlingen, det är en fantastisk upplevelse och många såg det som en bra semester!!

Nu är det vila som gäller för att bli av med förkylningen!

Njut av lite bilder av Kelvin Treutman