Foto: Nisse Schmidt
Vi åkte upp till Sälen i fredags, pappa skulle köra Öppet spår som gick för första gången och det var också hans första gång i CykelVasan, han körde 45an för 2 år sedan. Jag fick vänta i Sälen under tiden han körde och vänta på att familjen kom tillbaka. På fredagskvällen skulle jag vara med på ett direktsänt ”inför CykelVasan” program på SVT play. Under fredagen märktes det hur stor den här tävlingen är, det var en del intervjuer och fokus låg mycket på hur damtävlingen försvinner bland herrarna och jag fick återberätta förra årets spurt några gånger, egentligen inget jag ville tänka så mycket på nu, samtidigt är det viktigt att tävlingsorganisationen ser vilket stort problem det är att vi inte får en rättvis spurt när vi gör upp om en så prestigefylld tävling.
CykelVasan växer så det knakar och det är fantastiskt roligt att vara en del av det här evenemanget, Vasaloppet är något jag vuxit upp med som dalkulla!
Det var 4 grader vid starten när jag började värma upp, vi fick informationen att det var kallare nu än vid starten av Vasaloppet i vintras, som tur var så blev det en varm och solig dag bara solen kom fram!
Eftersom vi tjejer fortfarande startar med killarna så är det viktigt att få en bra start uppför den 4km långa backen för att komma med en så pass bra klunga som möjligt. Samtidigt får man inte spränga sig helt eftersom det är en lång tävling. Jag bestämde mig för att gå i en jämn fart uppför utan att ta i för mycket, det gick bra och jag kunde lätt hitta plats bland killarna, Hildegunn kom med mig och jag tror att vi satt på varandras hjul så gott som hela tävlingen. Från början var det bara vi bland herrarna och vi körde på ganska hårt när det började plana ut, tyvärr tappade vi några starka åkare mellan Mångsbodarna och Risberg och vår fart gick ner. Vid passeringen i Risberg såg jag Hanna komma in i kontrollen när vi var på väg ut, hon var nog ca 30 sekunder efter, vår lilla grupp körde inte speciellt fort just då så jag visste att hon snart skulle vara ikapp. När vi började närma oss spurtpriset i Evertsberg så kände jag att jag var tvungen att vara längre fram i herrklungan, jag mindes förra året när vi knappt kom fram för att spurta där, det blir svårt när vi spurtar för ett pris men herrarna inte gör det. Jag hamnade först med en kilometer kvar, vilket absolut inte var planen, med 200 meter kvar var det bara att trycka på och hoppas på att Hildegunn inte skulle komma förbi. När jag passerade linjen hörde jag speakern säga att jag fått lucka och det visade sig att hon var 4 sekunder bakom. Jag väntade in klungan eftersom det inte finns någon mening som tjej att försöka gå loss ensam. Vid de nya Lundbäcksbackarna var Hanna ikapp och vi 3 körde tillsammans uppför och sedan tillsammans hela vägen till målet.
Förändringen som gjorts till i år var att herrarna som kom till målet tillsammans med damerna skulle uppmärksammas på att det var en damspurt på gång och då hålla sig till höger på upploppet och vi skulle få vänstersidan att spurta på, ingen visste om det här skulle fungera eller inte. Jag ville gå från spets i den här spurten så jag låg som första tjej från ca 3km till mål och herrarna höll ett högt och bra tempo, det blev lite kaos över de två byggda broarna med 700 meter kvar och jag skrek ”gå höger” minst 10 gånger. Jag låg kvar bland herrarna fram till sista rondellen och drog då igång spurten, Hildegunn satt på mitt hjul och jag tror hon startade sin spurt lite tidigare än mig för hon kom upp jämsides, tyvärr blev det väldigt trångt då vi inte fick plats bredvid herrarna, det var någon/några som inte kunde hålla sig till höger utan trängdes med oss. Jag balanserade cykeln en gång när det var otroligt nära att vi kraschade, när vi kom fram så var det bara att dra max igen (kändes som jag började om spurten) och fram till linjen var det otroligt jämnt även om jag kände att jag hade övertaget. Jag vann den åtråvärda segern med några decimeter!!
Även om jag är jätteglad över att jag vunnit tävlingen så känner jag en besvikelse över att det aldrig blir en helt rättvis uppgörelse där alla kan känna att man fått en ärlig chans! Till nästa år hoppas vi verkligen att vi kommer att få en egen damstart!
Stort tack till alla som hejade längs med spåret, det är en härlig känsla att köra en så stor tävling och ofta höra sitt namn med hejarop! Tack till mamma och pappa för langning längs spåret och för att ni alltid ställer upp på alla tävlingar, jag skulle inte fixa det här utan er! Kul att både pappa och min bror körde på så bra tider, pappa på öppet spår och brorsan på tävlingsdagen, mindre än 2 minuter skiljde dem åt! Stort tack till Åbro och CBC för den stöttning jag får, en sådan här seger känns ännu bättre när jag kan ge något tillbaka till er! Tack Åsa för de kraftfulla ropen mot slutet av banan, det gav mig självförtroendet jag behövde! Tack till Lauf forks för den nya gaffeln, för den här tävlingen var den perfekt!! Och förstås till Scott South Africa för den fantastiska cykeln jag kör på! Även stort tack till Grip Grab, Squirt, Nike Vision SA och Stages Power SA för toppenbra produkter!
Videointervju och bild från DT.se
SVT Play Inför CykelVasan
SVT - Efter kritiken i fjol
SVT Sport - Historisk vinnare i CykelVasan
Vasalopps-TV
SVT Play Sammandrag av CykelVasan
Inför CykelVasan inspelningen
Starten
Spurtpriset i Evertsberg
Det var nära på mållinjen
SVT intervju efteråt
Blomsterceremonin
Med herrsegraren Alexander Wetterhall och kranskulla och mas
Prisutdelning med Hildegunn och Hanna