Det blev en otroligt spännande helg för Robyn och mig på Wines2Whales i och med att vi hade väldigt hårt motstånd från Ariane Kleinhans och Candice Neethling! Det var 4e året på raken som jag körde den här tävlingen och jag måste säga att det är en av mina absoluta favoriter på hela året, största anledningen till att jag säger det är banorna, det går nog knappt att hitta bättre! Banläggarna försöker att få mer och mer stig för varje år och det är verkligen riktig MTB!! Ibland glömmer man bort att man tävlar för det är så roliga stigar vi kör på! Om någon som läser det här funderar på att åka till Sydafrika för att köra en etapptävling så skulle jag absolut rekommendera den här!

Etapp 1 från Lourensford wine estate i Somerset West till Oak Valley i Grabouw, 74km med 1600 meters klättring.

Innan start var jag förstås lite osäker på hur formen var och lite nervös efter Pioneer, jag hade i stort sett vilat sedan den tävlingen så formen borde vara på uppgående igen. Jag fick en bra start och vi passerade Ariane och Candice tidigt i den 4km långa startbacken och även om benen gjorde ont och det var tungt så var det inte samma stumma känsla som för några veckor sedan utan nu hände det något i benen när jag tryckte på, skönt! Vi körde hårt eftersom vi visste att både Ariane och Candice är bra utför och på stigar så vi försökte hela tiden att öka försprånget där vi kunde. Över den ca 1-2km långa biten där vi var tvungna att gå för att vi går igenom ett naturreservat kändes det som vi tappade lite tid men jag tror vi tog in det igen efteråt. Den 20km långa stigen A-Z i Grabouw var superkul att tävla då jag hade varit där och tränat helgen innan, stigarna är fantastiska! Vi var väldigt glada över att ta etappsegern med ca 3,5 minuter, även det inte är mycket i MTB så var det en bra ledning inför de kommande 2 dagarna.

Etapp 2 från Oak Valley till Oak Valley, 66km med 1200 meters klättring.

För första gången sedan jag och Robyn började tävla tillsammans så hade vi en dag då det inte fungerade så bra inom laget, vi hade starka och svaga stunder om vartannat och hela tiden blev det fel. Jag fick en bra start igen men idag hängde inte Robyn med så jag väntade 2 ggr, jag fick släppa klungan där Ariane och Candice satt med för att sen jaga, vi var precis ikapp när jag blev trött och vi fick släppa igen. Efter ett tag lyckades vi komma ifatt dem men det var precis innan en stig och vi fick en långsammare cyklist emellan oss så dom kom iväg igen. Återigen jagade vi ikapp och vi var tillsammans med Ariane och Candice länge. Min svaga sida för dagen var helt klart klättringarna, där väntade Robyn på mig, för att sen gå in före mig nedför stigarna där jag kunde köra fortare…. I efterhand så skulle vi ha släppt varandra lite eftersom vi hade olika styrkor och kunde kört ikapp varandra på våra respektive starka områden, istället för att vänta på varandra hela tiden. Vi missade bergspriset med ca 10 sekunder, mycket frustrerande! Efter bergspriset såg vi dem hela tiden och höll dem på ca 20 sekunders avstånd, jag hade bara inte kraften att gå ikapp. Det slutade med en 2a plats 36 sekunder bakom, efter en frustrerande dag. Vi behöll ledningen vilken nu var nere till 2 minuter 51 sekunder. Det som är kul med lagtävlingar är att man lär sig hela tiden hur man ska köra tillsammans!

Den här dagen kallas för ”Play day” och det är det verkligen, vi kör nästan enbart stigar och de är handbyggda med massor med broar och ”berms” roligare tävlingsbana har jag nog aldrig kört!

Etapp 3 från Oak Valley till Onrus, 74km med 1100 meters klättring

Idag hade vi taktiken klar, inte släppa Ariane och Candice ur sikte och inte vara rädda för att släppa varandra lite! Det fungerade hur bra som helst! Vi fick en bra start igen och kunde se att Ariane var trött i backarna där vi oftast kunde gå förbi. Jag satt på deras hjul länge och märkte att Robyn inte var precis bakom, i efterhand fick jag höra att hon hade kraschat men var snabbt upp och tillbaka. Vi körde tillsammans med de andra i 51 km innan vi kunde göra ett taktiskt bra drag. Ariane drog och Robyn var på hennes hjul, sen Candice och sen jag, jag kunde se hur Candice var trött och när jag kände mig stark gick jag om och upp till Robyn och vi passerade Ariane, jag tror det gjorde Candice ännu tröttare för när vi vände oss om så var de helt borta, som om de stannat. När vi kom ut på en öppen väg så kom de tyvärr tillbaka med herrar men de satt längre bak i klungan in på stigarna och de sista 15 kilometrarna var i stort sett enbart stig och där är det omöjligt att passera så de blev efter. Det var en otroligt skön känsla att få vinna sista etappen och totalt tillsammans med Robyn efter att pressen varit ganska stor under dagen. Vi höll oss lugna hela tiden och vann etappen med 1 minut och 2 sekunder och hela tävlingen med 3 minuter och 53 sekunder!

Högsta chefen för företaget Ascendis Health som sponsrar oss körde tävlingen och han kom i mål lagom till prisutdelningen, det var kul att se för han höll på att spricka av stolthet över att vi vann! Det var kul att få ge honom den vinsten på plats (vi gick i mål några kilometrar från hans hem) som ett bra avslut på året!

De flesta tar ledigt nu och det skulle jag också hemskt gärna göra men det finns en tävling kvar för året för min del, den är på lördag vid Meerendal, det blir en lugn vecka fram till dess! 

Före start av etapp 3....

...ca 3 timmar senare :-)

Här kommer några fler bilder från de duktiga fotograferna på W2W: