Lugnet efter stormen har lagt sig i Falun och just på Lugnet:-) SM veckan är över och den har varit riktigt bra med fint väder och väl genomförda tävlingar.

Vårt linjelopp blev riktigt spännande, tufft och roligt. Betyget från Hampe Falk, förbundskapten i Svenska Cykelförbundet, säger allt ”den bästa cykeltävlingen för damer på 37 år i Sverige”. Det var en hård och utslagsgivande bana och första backen kom redan efter ca 1 km, Emilia Fahlin höjde tempot i backen och bara Isabelle Söderberg var intresserad av att gå med. Dom kom loss direkt och vi andra satt i klungan som blev mindre och mindre för varje varv vi passerade Sjulsarvsbacken. På toppen av backen på tredje varvet gick jag och två till loss och gick ikapp de två där framme så att vi blev fem, vi jobbade på bra ihop och höll undan i tre varv, avståndet varierade mellan 40 sekunder och 1,5 minut. Fem kilometer innan varvningen på sjätte varvet kom sex tjejer ikapp. Ganska snart gick Emilia iväg igen och näst gång uppför backen gick även Susanne och Emma samtidigt som vi tappade några till. Vi blev sex tjejer som jagade tillsammans men vi såg aldrig de där framme mer. Emilia vann överraskande SM, hon förtjänade verkligen guldet då hon hade kört riktigt starkt hela dagen! Vi var tre Alriksson tjejer kvar i tävlingen, jag, Marie och Catrine, vi försökte attackera lite på slutet men hade inte tillräckligt mycket krafter kvar, det visade sig även i spurten om fjärdeplatsen, vi hamnade sist i klungan…

Jag är mycket nöjd med min åkning under loppet, benen kändes pigga och bra och jag kände aldrig att jag hade några problem uppför backarna.

Jag slutade som nia i loppet och är nöjd, kanske inte med placeringen men med åkningen. På tempot var jag tia och väldigt missnöjd, det är inte alltid platssiffran som säger om jag är nöjd eller inte, utan känslan av hur jag har åkt.