Jag hade ett riktigt bra träningsblock efter Tankwa men med mycket träning går också immunförsvaret ner och efter några dagars vila vaknade jag i fredags morse med en släng av magsjuka, inte jätteallvarligt men jag kände mig kraftlös och sov mycket under dagen. Det var nog inte den bästa uppladdningen inför en tuff tävling!
I Sydafrika har vi något som kallas för ”loadshedding” det är planerade strömavbrott då det inte finns tillräckligt med el i landet. Ett schema har gjorts upp så att olika områden turas om att ha strömavbrott så att det inte görs av med så mycket el. När strömmen slås på igen är det några huslarm som går igång. Detta hände på lördag morgon kl 02.30 och jag hade svårt att somna om efter det då jag visste att klockan ändå skulle ringa kl 03.40! Även om jag har gjort det här i så många år så blir jag aldrig van att äta gröt kl 03.50 och åka iväg i mörkret och knappt kunna värma upp då det är becksvart ute!
Starten av ”Imbuko big 5” gick kl 06.30 i Wellington, banan var precis densamma som etapp 5 kommer att vara på Cape Epic (fast den dagen lägger vi till ca 20 km), vi skulle köra 75 kilometer och klättra över 3000 meter! Det var kul att se ett starkt startfält bland damerna, Anne Tauber från CST var också här, jag har aldrig tävlat mot henne tidigare och med en 6e plats i totala XCO världscupen förra året så är hon en av världens bästa cyklister! Candice Lill (som vann Tankwa) och Ariane Luthi var också där. Vi startade tillsammans med herrarna och det gick lugnt och fint de första kilometrarna tills vi gjorde en vänstersväng och första klättringen började! Den var lång!! Vi var 4 tjejer tillsammans i början av backen men snart tappade vi Ariane och en liten bit längre upp i backen tappade vi Anne, jag var lite förvånad och tänkte att hon kommer nog snart ikapp. Det gjorde hon inte utan jag och Candice kunde köra själva upp till toppen, vi kom upp dit efter 50 minuters körning! Tyvärr kunde jag inte hålla samma hastighet som Candice utför och tappade henne, jag försökte ta igen uppför nästa klättring och kom nära vid ett tillfälle men sen var det som att hon la i en till växel och försvann. Resten av loppet tyckte jag att jag körde på bra uppför men tog det väldigt försiktigt utför, det fanns ingen mening att riskera något då jag inte såg Candice framför eller Anne bakom. Vissa backar var brutala uppför och på ett ställe var det så brant att det var omöjligt att cykla och jag fick kliva av cykeln! Vid sista vätskekontrollen fick jag en flaska av Craig och han sa att Anne började ta in på mig, jag hade mer att ge och försökte öka tempot de sista 17 kilometrarna. Hon hade kommit till vätskekontrollen 33 sekunder efter mig och jag var 4 minuter före i mål, så det hade fungerat!
Jag var väldigt nöjd med dagen med tanke på slängen av magsjuka dagen innan, jag var inte riktigt på hugget under loppet vilket jag tror gjorde att jag tog det extra försiktigt utför. Så med tanke på det så var andra platsen bra. Nästa gång kommer jag helt frisk och taggad till en tävling, vilket blir redan nästa helg!
